i duschen spretar tankarna yvigt
oftast åt det meningslösa hållet
replokalsljud i form av rundgång
och sladdsprakande och ostämda gitarrer
oljudet kristalliseras
ett moll-ackord ljuder i mitt bröst
ett minne av min första kärlek
skammen över hur stora hennes kinder var
den grälla kontrasten mellan min överdrivna
väderballongsuppblåsta kärlek
och det absurda i att vilja rycka skinnet
av hennes söta ansikte
hur jag irriterades över kindernas hamsterliknande egenskaper
varje gång jag presenterade henne
en lätt oro, ett sting av ilska
att någon skulle upptäcka dessa kinder
-varförihelvete ska de vara så stora, tänker jag
försöker få henne att synas ur vinklar
där inte kinderna kan breda ut sig
som skånska slätter
drar i henne, flyttar henne
som en löpare, diagonalt över golvet
men hamnar alltid i en schack-situation
jaha, vad säger man...
-vi måste snacka
på urtypisk tonårska
och ger henne en dagsedel
och en slängkyss
c\'est la vie och herregud
där flög all världens lycka ur min mun
som en griljerad stackars sparv
skrikande ut i skogen
för att med trädens hjälp
skymma min sikt
och begrava min kärlek i mossen
som en ihålig uggla
ensam och hoande
men det finns så mycket annat i duschen
kalejdoskopiska tankar som snurrar och gnistrar
bländande hågkomster
tidig morgon på malmö central
släpar jag mig mot pressbyrån
och möter en man
han liksom hackar fram
med små plirande sticksår till ögon
i en brun kostym och små näbbiga skor
jag hajar till
han är märkvärdig, men jag vet inte varför
utan först när han är metern ifrån
ser jag
med en drejares vana händer
har han format en frisyr på sitt galna huvud
en bee-bop rockfrisyr från ett gammalt femtiotal
tjockt kletat av brun lera
och så clearasil mjällschampoo
tvål och inte i ögonen
är jag klar
och stampar naken med foten mot golvet
och självtorkar