Ideogram i svart
I denna avgrund som du målat med makt
dväljer sig mörkrets tjänare i skuggorna
tålmodigt inväntande mitt fall från himlen
störtande mot din otämjda famn av evig lust
Det är i syndens svarta floder du tvagar mig
på Styx stränder jag flämtande kommer upp
likt den första varelse som andats in askan
från den eld som bränner våra namn i sorg
Genom lågorna ser jag ångan av bitter gråt
en tunn slinga av rök mot nattens bleka måne
du är varghonan som ylande sträcker sin hals
jag är offret som väcktes av blodets ljuva doft
Det är inte i denna världs skymning vi jagar
men liksom oss fallna har bålen märkt ut dig
i våra blickar skönjes den andra sidans fasa
länken i den kedja som fjättrar återfödelsen
Jag fruktar stunden då våra vägar korsas
när konstnärens sista duk töms på liv
.