Det är slutet av juli
och solen bedövar människorna
som tar sig fram i ultrarapid
på stigarna ner mot havet

Jag ligger på stranden och tänker:
Om du glömmer mig
vill jag glömma mig själv
och gå in i försvinnandet
för att överleva

orden
som fryser mig
till stillhet

I mig ett fäste
för mina okända goda sidor
som du tror på
först när du ser dem