Jag är stressad på väg på arbete och framför mig ligger en gubbejäkel och pruttar fram i sin gamla Ford Orion av 84-års modell.
Vad fasen har gamlingar på vägen att göra?

Jag gör en snabb omkörning och fortsätter i mitt höga tempo. kommer till en trevägskorsning där det står en bil till höger, men jag kör ju på en huvudled så jag behöver inte sakta ner. Skulle jag inte sagt, ut kör bilen så jag måste bromsa kraftigt...gubbjäkeln körde ut när jag bara hade trettio meter kvar till korsningen, han borde fattat att när jag kör i 85km/h så avverkar jag de trettio metrarna snabbt. Förbaskade gubbskrutt! Jag svär och gormar, tanken att preja honom av vägen slår mig men blir inte till handling...

Att det är en 50-väg ska inte spela någon roll, gubbjäkeln borde vara mer vaksam på hur snabbt de andra kör...stryk borde han ha!

Jag kör snabbt om honom och blänger surt på när jag ligger jämnsides...där sitter gubbjäkeln med sin kärring utmed sig...borde preja dem av väg...jag stannar till i mitt tänkande...ser att den äldre mannen sitter skräckslagen krampaktigt hållande om ratten, den äldre tanten utmed ser gråtfärdig ut och håller hårt i sin mans högra arm...

I mitt huvud börjar en scen spelas upp

Ser den gamle mannen och hans fru sitta i köket i sin gamla stuga som är belägen långt ute i skogen.
Kvinnan berättar för sin man att hon knappt sovit något den senaste veckan. Hon har lidit av en otrolig smärta i magen långa stunder, och framförallt på nätterna. Har inte velat oroa honom och därför lidit i det tysta.
Hon tror att det kan vara cancer och räds över att hon kanske inte har så lång tid kvar i livet.
Hennes man känner hur det skär i hjärtat.
De har varit tillsammans i snart 65år och han älskar henne högre än livet självt.
Han ber till gud att hans fru ska få leva…det gör mycket ont i den gamle mannens hjärta.”

Adrenalinet som kokade i min kropp börjar svalna...jag avbryter omkörningen och lägger mig bakom den gamle mannen.
Jag börjar tänka på min käre bortgångne morfar och min fantastiska mormor...ett underbart par som verkligen visat mig hur man borde leva sitt liv med sin älskade. Visat att respekt ska vara ömsesidigt och att när allt kommer omkring så består de flesta vardagliga gräl om sådant som saknar egentlig betydelse. Mormor sa ofta, "vad gör det om 100år?"

Tankarna förs åter till den gamle trafikanten och hans fru, bilderna återkommer:

”Hans fru ber honom att köra henne till sjukhuset för att få veta om hennes farhågor stämmer.
Mannen tänker på att han inte kört bil på snart tio år och känner en rädsla över att ge sig ut i trafiken. Han berättar att han kanske inte klarar av att köra. Synen är inte vad den en gång varit och allt går så fort idag, alla stressar sig genom livet och han hinner inte med.
Hans fru skakar av rädsla och ber honom, hon är så väldigt rädd och vill inte åka ambulans med främlingar.
Hon känner sig förvirrad och skräckslagen över att hennes liv kanske snart är till ända.

Älskar man någon över allt annat så gör man även det man inte tror att man ska klara av.
Mannen klär på sig och går ut till bilen. Han tackar gud för att den startar och går in för att hämta sin fru.
När han kommer in i stugan ser han sin fru liggandes på det gamla trägolvet. Hon skakar av kramperna och säger att smärtan är outhärdlig. Hon tar tag i sin mans hand och viskar att hon alltid har älskat honom och ber att han aldrig ska glömma henne för den hon en gång var i sina unga dar. Att hon inte kan rå för att hon nu blivit en börda för honom. Tårarna rinner ner för hennes kinder…

Mannen försöker svälja sina tårar, biter ihop och
använder alla sina krafter för att få henne ut i bilen och kör sedan iväg mot staden och sjukhuset.
På vägen släpper kvinnans smärta något och åter igen säger hon ansträngt att hon älskar honom.
Mannen försöker lugna och trösta henne, säger att allt kommer att bli bra bara de kommer med henne till sjukhuset. Han lägger sin högra hand på henne gråa hår och ber till gud att hon ska få överleva detta...

De fortsätter sin färd och när de börjar närma sig sjukhuset blir kvinnans smärtor kraftigare igen. Mannen lägger all sin koncentration på körningen, han vill bespara henne all smärta han kan. Han kommer till en trevägskorsning och ser en bil nästan femtio meter därifrån, tänker att han hinner ut innan och kör.
I den andre bilen sitter en ung kille som kör väldigt snabbt, han blir tvungen att bromsa in för att inte köra in i dem. De ser hur han skriker i bilen, tutar och ser väldigt arg ut.

Jag blev klokare den dagen