Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Har börjat leta efter det vackra i smått format


Under min sten

Jag vände på en sten
här nere på stranden
och fann den vackraste av världar

Såg ner på vittrat gammalt landskap
som solen aldrig rört
ett land, ett rike
i lite smått format
fött i mörker
blött av salt och hav

Jag var Gud
som tittade ner
där någon aldrig
satt sin fot,
ett ställe glömt
av allt och alla

Beskådade det myller
av sand och annat liv,
de synliga små krypen
och ännu flera andra
av mikroskopisk art


Sen sa jag till ingen alls:
"Tro inte allt är vackert
som stort är,
det raraste som finns
kan vara det som är så litet
att det inte syns
och kanske inte heller sägs

Det finns där bara
och har alltid varit
även före mig och Gud
och lär väl så förbli
när det stora vackra farit
och dess tid har gått förbi"


Och vi
vi är väl
bland de större
kanske vackra eller fula
men vi får inte glömma bort
att stort har ansvar
för både smått och gott

Och givetvis förstås
även för oss själva.









Fri vers av Dionysius
Läst 248 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-08-09 13:50



Bookmark and Share


    Melona
Åh, tycker om den här mycket,
så vardagligt stort och fint
med omhuldade ord

av hur det är att leva
i denna värld.
2008-08-09
  > Nästa text
< Föregående

Dionysius
Dionysius