Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tills hjärtat slutar slå för dig



Varför slår mitt hjärta för dig
När jag knappt kan andas
Mina händer längtar efter att röra dig
Även fast jag vet bättre

Jag känner mig förlorad
Varje gång du är nära
När du går faller jag i bitar
Kommer nog aldrig riktigt bli hel igen

Men jag kan inte anklaga dig
Inget kan ändras denna gången
Varför ens diskutera det
Bara att släppa taget och gå vidare
Jag ska inte längre ta någon plats
I ditt liv

Tårarna svimmar över
Jag vet att jag måste se dig gå
En sista gång

Inom mig undrar jag ändå
Varför det inte kunde varit jag
som fick dela mitt liv med dig
Men jag måste släppa den tanken
För jag orkar inte bli sårad mer

Det finns inget mer att säga
Det är för sent
Jag kommer aldrig kunna ändra dig
Jag finns inte inom dig
Kanske har jag varit dum
Som aldrig velat sluta hoppas
Kanske har jag inte själv insett
Hur djupt du funnits inom mig

Du är den enda som kan få mig trygg
När paniken tränger sig på
Det är bara med dig
Jag sänker min gard och andas
Bara i din närhet känner jag mig hel
Men utan dig känner jag mig tom
Inte levande

Allt jag någonsin önskat mig
Finns i dig
Alla egenskaper jag älskar
Allt jag respekterar i en person
Har du
Men du kommer alltid vara utom räckhåll

Så jag ger upp nu
Håller alla känslor inom mig
Och väntar till den dagen
Jag slutar känna som jag göra
Tills mitt hjärta slutar se dig
Som den jag vill spendera livet med
Tills min själ gett upp
Och tomrummet utan dig
Försvunnit





Fri vers av Östergaard
Läst 512 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-08-15 19:26



Bookmark and Share


  Lyckohäxan Enediel
Jäkla snyggt skrivet...
2008-08-16

  Trolltoffsa
"Det är bara med dig
Jag sänker min gard och andas"
Dessa känslor känns skrämmande bekanta...
Varför måste det vara så svårt:(
2008-08-15
  > Nästa text
< Föregående

Östergaard