Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En natt



såg jag

en stor ocean


jag satt i mitten

av den djupa oceanen


men ändå

dog jag av törst




Fri vers av Sladjana Zubcevic VIP
Läst 701 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2008-08-17 22:34



Bookmark and Share


  Kalle.O
Kraftfullt och snyggt skrivet!
2008-08-19

  Fånga dagen
Många kan finnas omkring oss men ändå kan man känna en sådan
ensamhet så total
smärtsamt
2008-08-18

    CamillaN
Bokmärker denna fina text och läser igen och igen.
2008-08-18

  Mygg
På några korta rader förmedlar du en oerhörd smärta och ensamhet!
Verkligen stor poesi!
2008-08-18

  Carola Zettergren
Mycket snyggt poetat!!!!APPLÅDER!!!!
2008-08-18

  anits VIP
Vackert
2008-08-18

    ej medlem längre
Vacker och känslofull.
Men... simma bort från saltvattnet, ta dig upp på land!
;-)
2008-08-18

  Havsbris
Påminer mig Zeus son, Tântalos,
i grekiskt mytologi!!

...Zeus lät Tantalos sona sitt brott
i underjorden där han är plågad
av hunger och törst stående till
hakan i vatten som ständigt viker
undan när han försöker dricka och
med läckra frukter på grenar ovanför
sitt huvud som alltid viker undan när
han försöker ta dem....

Av Tantalos har vi på svenska uttrycket
”att lida Tantali kval”....

och betyder att plågads av
ständiga besvikelser.

Hoppas verklighen att du inte vill
vara en Tantalo eller lider som
honom...

Allt står framför dig, du kan ta för dig,
bara du vill!!!
2008-08-17

  Ewa-Britt Nilson VIP
Nära, men
gav ej, av sig...
2008-08-17

  Lejonhjärtas poesi
En vacker liknelse om denna oceanens natt
2008-08-17

    ej medlem längre
Ja, tänk att dö av törst i en ocean... som att vara ensam i ett hav av människor.. Men så är livet ibland.. Bra diktat
2008-08-17
  > Nästa text
< Föregående

Sladjana Zubcevic
Sladjana Zubcevic VIP