När jag är död
och ligger lik i min kista
fodrad med lavendeldoft
ska jag le
när alla som gråter
ser in i varandras ögon
och finner att de möter mig
som de aldrig förut mött

Då
när jag är död
och ligger nedgrävd i min grav
fodrad med skönaste mull
ska jag glädjas
när alla som besöker mig
ser ner i marken
och finner att de möter sig själva
som de aldrig förut mött

Den dagen
när jag är död
och ingen längre planterar något där jag vilar
och glömskan vaggar mig till ro
ska jag tacksamt minnas
alla som sökt mig
och funnit att de mött någon
som de aldrig förut mött