|
|
något ur tid, lugn och önskan.
när jag hör morrissey, så ser jag dig...
Grå Mot Grå
han baktalar sig själv
men vandrar ändå
inbillad
om broar och liv
tänker sig träffa tiden
snart
väta väger bröst
eller bara hand
kanske omvänt
det är inte sorgligt
eller patetiskt
bara frånvänt
lite feltänt
ett sätt att samla
sig och skrap från väggar
skav skav önskan
och tå mot tröskel
han vill spela
melodrama
ur händerna
möta grå mot grå
en vardagsvända
en höst i en park
någonstans på mitten
eller under en bro
till vaga löften
fastän han njuter
när hon glider undan
hon och han
något så enkelt
egentligen
det desperat vänliga
saknas i de ögonen
där lyser andra frågor
Fri vers
av
Pah
Läst 462 gånger
och
applåderad av 14 personer
Publicerad 2008-08-28 22:04
|
|
|
mayhem and order
ordleken är grym,
du väver världen vacker
i dina ord...inget mer än så.
Tack!
2008-09-03
|
|
|
|
Elin Katten Lo
älskar slutet tror jag förstår dig.
oj, woops någon hade redan sagt det.
Två gånger till och med.
oj
2008-09-01
|
|
|
|
Tove Meyer
älskar slutet, tror att jag förstår...
2008-08-30
|
|
|
|
Tove Meyer
älskar slutet, tror att jag förstår...
2008-08-30
|
|
|
|
Ulf Lagerholm
detta är en mycket god slinga, det korta, det lite rumphuggna i din teknik, leder till att jag som läsare får ett visst svängrum i min tolkningsiver, och det är a och o
jag önskar plocka upp en karamell ur påsen, trots att det egentligen inte låter sig göras, ryckt ur sitt sammanhang liksom
* ... en höst i en park
någonstans på mitten ... *
en vacker skärva, så det så
2008-08-30
|
|
|
|
Elin Katten Lo
Det här är något som skulle kunna få printas och sättas på min anslagstavla. Lätt. Där hänger innan "The applicant" av Plath och "todsefuge" av Celan. Du märker hur nivån ligger. Ja.
Du har något speciellt i dina dikter, ett sådant bra spår som gör att, när man läser så känner man att det är du. Det kanske låter trist, men det tycker inte jag. Det är väl som när man känner någon tillräckligt väl, då kan man känna igen personen på långt håll, bara genom att se hur fötterna rör sig. Du hajjar säkert. Och jag är så jävla avis, fattar inte hur du kan röra dig med så få ord, så få - men starka iakttagelser (jag vet inte hur man stavar det ordet). Blir i allafall sådära härligt berörd och vill klappa dig på näsan eller håret.
x
2008-08-29
|
|
|
|
ej medlem längre
tycker den är jättebra! Har märkt en förändring i ditt språk, kanske är det en "ny" röst, iaf. annorlunda, en som får uttrycket att te sig så lätt och självklart, kanske kommer den mer från ett djupare, mer okonstlat plan och kanske därför poesin är påtagligare än någonsin. Det är enkelt och svårt på samma gång beroende från vilka ögon man väljer att använda. Du skriver avskalat, inte så mycket "snack" t ex "
ett sätt att samla
sig och skrap från väggar
skav skav önskan
och tå mot tröskel"
egentligen är hela dikten ett ex på ovan, men måste ta ut något.
skav skav önskan och tå mot tröskel är riktigt riktigt bra, du målar upp så väldigt mycket här med få ord. - en tvekande nötning mot en längtan, eller nåt sådant, kan nästan se en hel scen i dessa korta rader och det roliga är att jag kan fylla i massor själv och göra den till något i mig. Kanon!
2008-08-29
|
|
|
|
Tove Meyer
det här betyder.
jag kanske läser in universum dina ord men då får det vara så. men det finns även strofer som jag vill bakom och verkligen förstå, det tar nog ett tag...
2008-08-28
|
|
|
Nästa text
Föregående
Pah
|
