Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Nummer 14 och elva år


nummer 14

Jag hade sett laguppställningen på tisdagen. Stod uppsatt som nummer 10 men det stod även ett + och ett annat namn efter mitt.
Förstod inte vad det var som menades. Tänkte på det hela veckan.
Vi skulle spela cup-match. Mot Gislaved borta och jag var 11 år.

De hade hyrt in morfar med sin buss, att köra till matchen som låg 12 mil bort.
Lördagen kom och laget samlades och vi åkte iväg.

Kommer ihåg att jag satt och räknade spelarna och vi var fjorton med. Visste att man bara fick vara 13 spelare för vi hade bara 13 tröjor.

Vi kom dit och gick in i omklädningsrummet och laget lästes upp.
Jag var inte med.
Jag var den fjortonde spelaren.
Minnet sitter som om det var igår.

Alla bytte om och jag låtsades som ingenting. Gick och hämtade byxor och strumpor som alla andra. Sedan delades tröjorna ut som vanligt. När alla fått sin tröja med nummer på tog jag på mig min T-shirt som jag haft hela resan upp och som jag nyss tog av mig.

Klumpen i halsen. Måste låtsas som ingenting.
Vad gjorde jag här?? Ville jag vara här.? Skulle nog vara var som helst utom här. Kommer ihåg det som igår.

Vi gick ut och alla värmde upp. Jag var med och värmde upp målvakten. Sedan började matchen och vi som inte spelade, var på planen bakom och sköt.
Jag ville vinna, visa att jag var lika bra. Vi delade upp lag med motståndarnas reserver och jäklar vad bra jag var. Men ingen som såg. Ledarna kollade på matchen.

De sa till de andra två att inte spela med mig för de måste vara utvilade när de skulle hoppa in och spela. Ingen som såg mig.
Ingen som fick spela med mig. Jag hade ju ingen tröja.

Morfar kom och tittade lite.. Han hälsade på mig och vi pratade lite. Han har aldrig förstått fotboll, men jag tror han förstod. Låtsades som ingenting för min skull..

De andra fick hoppa in och spela i andra halvlek.
Vi förlorade med 12-0..... Men jag hade ingen tröja. Fick inte förlora med 12-0 ens. Efteråt så bytte vi om. Jag duschade med och flera frågade, varför jag duschade som inte spelat?.

Jag som inte fick någon tröja..
Jag hade många varför efter denna machen. Många varför fortfarande..
12-0
12 mil dit
12 mil hem

Kommer ihåg att när vi kom hem så fick jag godis av mormor och morfar..
Dom förstod inte fotboll men dom förstod sig på människor.

Undrar om det blivit 15-0 om jag spelat. Fattar inte varför en del människor är sådana. Finns ju överallt denna sorts folk.







Fri vers av Jimmy:n
Läst 565 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2008-09-02 15:16



Bookmark and Share


  genni VIP
Det här är ju fruktansvärt, hur kan vuxna människor göra så här mot barn!!!!!
Jag är ledsen att säga det, men något är fel i vårt samhälle, var finns alla människor med varma hjärtan?
Nr 14......den här texten gör mig ledsen, men jag blir mer beslutsam att hjälpa andra barn som har det tufft på ett eller annat vis.
Tack för att du delar med dig.
2009-04-11

  -Ulla Tilemo- VIP
Så verkar det vara med minnen....
2009-03-29

  absintum
Så djävla sorglig att jag vill krama dig in i döden.
2009-03-16

    sunnanvind
den här texten river i hjärtat..såna minnen glömmer man inte..och de gör lika ont fast man ser dem på håll i efterhand!
2008-12-10

  papessa
vi får minnen när vi går genom livet, både fina och dom som gör ont...
2008-09-07

  Linda Hammarberg
Det gav mig en klump i halsen. & så gjorde det lite ont.

Men mormor och morfar. De är finast.
"Dom förstod inte fotboll men dom förstod sig på människor."
2008-09-05

  Barfota utan strumpor och skor
Gråten i halsen....känns igen.
2008-09-03

  Elin F
ja det är fruktansvärt hur "småsaker" kan vara så hemska. och det händer hela tiden, det är så synd att inte alla ska få var med när det ändå är på den nivån, det är ju inte direkt som em eller nåt, folk måste börja tänka på hur val påverkar folk..
2008-09-02
  > Nästa text
< Föregående

Jimmy:n
Jimmy:n