Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag mötte en lodis. Jag tror det var Jesus.


Jag tänker ofta på Jesus
(som jag egentligen inte tycker om)
Jag tror vi möttes idag

Träden droppade av sorg
Och jag valde att stänga av ljuden
Av däckens skrik
Mot den våta asfalten

Plötsligt stod han där
Vidunderlig och hemsk
(jag som alltid trott han skulle vara vacker)

Det långa håret klistrat mot en axel
Och skägget letade sig fram
Genom huden

Och jag visste att det var Han
Och vi sörjde tillsammans
Människorna
Medan himlen grät över oss

Jag lämnade honom där
I förtvivlan
Gudomlig och jävlig

En lodis
Med himmelskt isblå ögon




Fri vers av Suzan
Läst 622 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-09-04 19:32



Bookmark and Share


  Albert
den måste jag skriva ut och sätta upp på väggen!!!

"Och vi sörjde tillsammans
Människorna
Medan himlen grät över oss

Jag lämnade honom där
I förtvivlan
Gudomlig och jävlig"

fy sjutton vad bra!!!
2008-09-19

  korpfjäder
Det här är bland det vackraste jag läst. Och jag tror dig. Rakt av bara.
2008-09-04
  > Nästa text
< Föregående

Suzan
Suzan