det här är en text tagen rakt ur mitt liv
och jag skulle uppskatta mycket
läsarens idéer, tankar och åsikter, vilka de än må vara!!!" />
Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
det här är en text tagen rakt ur mitt liv
och jag skulle uppskatta mycket
läsarens idéer, tankar och åsikter, vilka de än må vara!!!



Bara en fri kvinna vågar låta sig förslavas...

 

En helt vanlig arbetsdag till ända och höstlöven har börjat singla genom luften. Väl hemma ligger det ett grönt litet paket i brevlådan och jag darrar till. Låser otåligt upp ytterdörren, slänger ifrån mig väskan, slår på datorn rutinartat och klipper med darrande händer upp tejpen runt det gröna lilla paketet...

Öppnar.. och plockar ut det. Halsbandet! Det jag skickat efter, ett svart slavhalsband i läder med stora ringar där ett koppel kan fästas. Jag håller det med lätta, smeksamma fingrar en liten stund, det är så vackert! Märker hur min andning stegras. Går mot hallspegeln och lägger halsbandet varsamt och andäktigt om min hals...

Passformen är perfekt, det svarta breda slavhalsbandet smiter åt runt min hals som om det vore tillverkat efter just Mig, och när jag låser det baktill med den grova kedja som utgör mitt nyinköpta koppel - kommer tårarna! Jag stelnar till där framför spegeln, möter förvirrat min egen fuktiga blick och mina tankar blandas med känslor jag aldrig känt förut...

Vad är det som händer med mig? Hur kan jag reagera med så starka känslor av att sätta på mig ett halsband? Jag förstår ingenting - men förstår ändå att här är det urkrafter i rörelse inom mig. Världar som kolliderar och som ställer mig svarslös, vänder allting upp och ner. Jag förstår att jag funnit något av yttersta vikt för mitt fortsatta vandrande på planeten. Något som kommer att betyda stora omvälvningar för mig - bara jag tar steget fullt ut...

Och det finns ingen återvändo. Det finns inga andra vägar som jag vill vandra - annat än denna väg som leder mig...? Ja, vart? Är det den Väg som kommer att göra mig hel? Jag är en fri kvinna. En fri människa, som längtar efter att... ja, vad är det jag längtar efter? Söker inom mig vilka ord som passar och finner att den logiska delen av mig skriker ut sin avsky och ovilja att förstå.

Men logiken inom mig vet redan att slaget är förlorat, att Känslan och Behovet inom mig kommer att segra. För dessa krafter är så starka att inget kan rå på dem. Allra minst jag själv...

 




Övriga genrer av Nattviol
Läst 174 gånger
Publicerad 2008-10-01 19:34



Bookmark and Share


  VITRIOL
Berörs av den här texten. Den berör känslan av unik självacceptans och självkännedom som genom mod och kreativitet skapar frigörelse.
Om jag går till min egen undergivna sida så känns det som det här berör språnget att våga gå sin egen väg men ledd av någon annan i ett äventyr som är menat att delas i en lekfull maktekvation som för mig känns lika revolutionerande och frigörande som einsteins realtivitetsteori i sin tid. Det är här fantasi blir viktigare en kunskap, känsla viktigare en tanke.
2009-09-17

  wedquinna
Ja, bara en fri kvinna låter sig förslavas. Andra förslavas.

Och ja igen, känslostormarna kan bli starkare än man anar. Tanken kan vara nog lockande, verkligheten kan bli ännu mer eggande och därigenom bubblar känslor ohämmat.
Kanske är det just eftersom känslorna får komma fram just då och man känner att man får släppa kontrollen just eftersom att man har den?.. Om du förstår hur jag menar?!
2009-06-20

    Erika H
Urkraften. Barnet inuti. Det innersta.

Hur vi lär oss tidigt att hålla inne med vissa saker som kan verka obegripliga för andra och därför få oss att vara annorlunda. Men det som ska vara, ska vara.

Jag förstår hur ett halsband, i detta fallet, kan trigga igång så starka känslor. Jag förstår hur lättnaden kan tåra ögon. Och jag kan förstå hur tankar och känslor kolliderar med varandra när det inte stämmer. Gammalt och nytt. Tillåtet och förbjudet.

Stegen... måste tas. Om man inte väljer att avstå. Tvingar sig själv att leva med kontrollen fullt ut. Och med det, blockera och stänga in. Jag säger, stegen måste tas. För hur ska man annars kunna gå vidare själsligt?
2009-01-22
  > Nästa text
< Föregående

Nattviol