Våra rättigheter i gagn för demokratin och
välfärdens skyddsnät i jämlikhetens namn.
Är gott när det gäller för samhället existens,
kapitalets klirringar om parasitiskt välstånd.
Förgås familjebanden och medmänniskan,
allt för girighetens bojor och individualism.
Allas lika värde som rösträtt och äktenskap,
förskola och ålderhem för de som jobbar.
Gör vi inte detta socialförsäkringssystem,
till att förfalla det viktigaste som vi har idag.
Ensamheten förstärkts och separationer ökar,
tomhet i själen leder vilsenhet i våra sinnen.
Klyftor av klass och tillhörighet späds på,
mellan generationer ekar svaga kontakter.

Vi går mot vår egen undergång allt snabbare,
förvaltningen av värde och klimatets vägnar,
visheten missköter vi över naturens rikedom.
Stanna till och titta upp - ta dig ett andetag,
se dig om ifrån bergstoppen hur det är idag,
är vi på rätt väg – skrämmande att inse.
Är det inte tid för oss att följa sanningen,
kärleken till det käraste vi har i det stora,
överlevnad - gemenskap i naturliga värden.
Kapitalismen ger ingen växtnäring åt livet,
endast övergödning av missbruk och misär.
Tron att vi har makten - var och en av oss,
mer orättfärdigare kan inte det bli – dömd,
är vi för våra egna synder mot vår jordeliv.