När ljudet av havets vågor sedan länge
klingat bort

och ekot av droppar oss inte längre når



Då sandens korn ej längre vill stanna
kvar

och stranden sedan länge inga böljor
tar



När vindarna inte längre upp på himmelen
ljuder

och luften givit upp allt och stilla
sjuder



Då träden inga grenar längre när

och kvistarna inga blad mera bär



Och då livet som du i dig har

inte längre vill vara kvar



Du då desperat söker hopp

om din ödes lott



Då kan kaffe smaka gott



I en liten kopp

---Löfbergs Lila - när hoppet sinar---