Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En sårbar människa i rymden

Ett tomt ark papper
möjligheten att få något sagt
är då stor

Vad är frihet
är vi fria
att infria den

You are my sister and I love you

All världens ondska
ett litet
fågelbröst

En otröst
en urspårad
kärlekstörst

En destruktivitetsvind
far igenom
den levande världens hjärtkammare

Flimrande skimrande ljushyad
blodåderhud av skör
sprödhet ett spöke

Gengångar genvägar
omvägar
omgångar

Blundar glömmer
gömmer huvudet
i genomskinlig kvicksand

Ont har vi gjort ont har det gjort oss

Var är gott
oss varmt om hjärtat kvar
i en värld sprängfylld

av sjuka hjärttrakter otakter tick tack

Hjärtat bultar under skinnet
som brinner
av ängslan

Jag vill sträcka ut handen
till Jesus-mannen
till fågel-tanten

Håller mina armar innanför tröjan
når inte
för avståndet är ivägen

En dag vi kanske fryser
tillsammans slocknar
tonas ut som en blindskrift på ett tomt ark papper




Fri vers av GaiaKaja
Läst 483 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-09-25 21:41



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Bra! Det jag särskilt fastnade
för i din dikt var:

All världens ondska
ett litet
fågelbröst
En otröst
en urspårad
kärlekstörst
2008-09-27
  > Nästa text
< Föregående

GaiaKaja