som när natten inte riktigt når fram
dröjer sig kvar
över ögon händer
under skinn

som när jag letar efter rätta ord
men munnen är tyst
tankarna för många
och rummet för stort

som när du vänder din blick ifrån
bort
kall och tyst
förlorad

som när det vassa i ord blivit utan
tomma platta
färglösa utan udd
inga löften inget hopp

som när regnet faller
kylan bygger bo i min själ
ingen ser ingen vill
kvar är bara jag


Jag är så ensam
som när
jag är bara jag