Vi lever.Långsamt. På nåt vis smygande ändras vår gestalt.
Vi fotograferar oss själva. I åldrandet. Med ungdomens dansande lite i bakgrunden.
Som att reflekteras av sol. I ett fönster. Frågan om du fortfarande finns kastar en tillbakablick. Från han på andra sidan.
Det ofrånkomliga varat. Du ensam med din dödsdom. Segrar varje ögonblick i mörker.
Synen när ögonen stängs.Som verkligt stilla. Landar en inblick i djuphet. Som fallande tillbaka till utgångspunkten.
Jakande besvaras frågan. Om förbundet med din klan.
Fågelben som snubblar fram. I krokiga former.
Ett avtryck i din hand. Jag vilande i din närvaro. Saknar dig som död. Nålspetsblod från din kropp.
Du lever. Jag druknar.