Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Sanningen är att du aldrig låste dörren


Förvirrad undrar jag om döden redan kommit och gått


När kölden
inte stannar utom

ben frostade av tålamod

står jag ensam
porten stängd
stängd

sjutillhållarlåsen

Då ser jag dig
genom

synlig för ett öga i taget

ditt finger
mot min tunga
som papper


Jag måste resa mig upp
blicken
vänder mig

skammen väter genom


Vad vill du mig?
sann
den nyfödda kropp
du såg

Min tunga vid ditt finger
och lögnen
stannar utan


om du kunde älska mig







Fri vers av halmstrå
Läst 257 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-09-30 16:46



Bookmark and Share

  Kristina Wallbing
Jag vet inte hur jag ska tolka denna. Däremot vet jag hur den känns; frusenhet till döds, kanske är det skammens kyla och en ensamhet in i märgen. Ruggigt starkt är det definitivt.
2008-09-30
  > Nästa text
< Föregående

halmstrå
halmstrå