I praktiken äger jag mitt liv och min tid, men jag äger inte min tid, inte på riktigt. Min tid tillhör samhället. Min fria vilja existerar inte. Mitt liv kan ingen annan än jag leva men problemet är att jag inte lever. Ingen lever mitt liv. Jag är fast i min tid. Min tid springer. Min tid springer för att den inte klarar av mig längre. Jag har vetat länge att det här inte är mitt liv och att jag inte äger det. Men jag har tilldelats den rollen. Jag är bara en människa som inte orkar leva sitt liv...