I fundering jag står,
kan känslan vara den rätta.
Vem vet vilken känsla som är den rätta?
När är den rätta tiden?

Kan jag vänta?
Tiden är så lång.

Jag försöker finna lugnet,
i vågorna som slår upp mot stranden.
Längtan finns i mitt hjärta,
att finnas i famnen.

Att söka läppar,
känna huden under mina händer.

Är känslan den rätta?

I mitt inre kan jag ändå känna ett svar,
om än vissa dagar inte så klart.
Att våga blunda och hoppa,
att ge sig hän fast inget nät finns under mig.

Jag funderar färdigt!

Jag vågar lita igen på min känsla,
när tårarna torkat och beslutsamheten når ytan.
När tröttheten lämnar kroppen,
för vakenheten och en starkare längtan.

Jag känner nu känslan!

JAg söker din hand,
kommer jag att finna den?
Någonstans jag tror så,
längtan en känsla som växer.