Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Höstens melankoli


Det kan hända
att jag saknar
höstens melankoli

och de rödgula
lövens prasslande
under morgonens
ensamma
promenad

och gäddans vakande
i viken
under den eldhärjade
skymningshimlen

och fastän mitt hjärta
stupat och brustit
under höstens
iskalla mortel
vill jag ändå
möta den igen

och denna gång
gå segrande
ur striden
och med rak rygg
leva hela vintern
i rofylld dvala





Fri vers av Mathias
Läst 422 gånger
Publicerad 2005-08-03 00:02



Bookmark and Share

    ej medlem längre
Vackert! Gillar speciellt det andra och tredje stycket.
2005-08-03

  kath
gillar dina ord om hösten ... en tilltalande årstid i mina ögon, orden flyter stilla och jag fångas särskilt av stycket

" och fastän mitt hjärta
stupat och brustit
under höstens
iskalla mortel
vill jag ändå
möta den igen"

men hela texten var mycket fin och jag får känslan av att den kan sjungas ...
2005-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Mathias