Det kan hända
att jag saknar
höstens melankoli

och de rödgula
lövens prasslande
under morgonens
ensamma
promenad

och gäddans vakande
i viken
under den eldhärjade
skymningshimlen

och fastän mitt hjärta
stupat och brustit
under höstens
iskalla mortel
vill jag ändå
möta den igen

och denna gång
gå segrande
ur striden
och med rak rygg
leva hela vintern
i rofylld dvala