Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ett avsked gör ont men ibland måste man bara.......för sin egen skull!!!!


Avsked!



Nu tar jag avsked!

För under tiden som jag slåss mot jävlarna här
så har du träffat en massa änglakvinnor

Jag står kvar i den förbannade hissen som alltid går upp

Och sen Ner!

Denna ros har börjat vissna

För jag har upptäckt att världen är ett bedrövligt bygge
som närsomhelst kan rasa

Jag vet att du sökte nåt bortom bergen o kanske har du funnit det

Här nere har trösten tappat färgen
o en evighet känns som en minut

Nu flyr jag in i skogen till eldflugorns värld
och dansar med skuggorna av dig

Och jag är lycklig!!!!!

Yvonne // 7/10 2008




Fri vers av Yvonne Vigstrand
Läst 662 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2008-10-07 16:32



Bookmark and Share


  Lasseman VIP
Wow! den här satte sig! det var ett starkt avsked där du dansar med resterna av hans skuggor!.. och! är du lycklig.. gör du oss lyckliga .. applåder
2008-11-16

  mb74
mycket bra skrivet :) fint
2008-11-13

  Don Michael
Yvonne...du vet hur man uttrycker sig! Kanon!
2008-10-30

    ej medlem längre
Ja - ett avsked,
lite bitterhet i början, men styrka
och lycka/ro i slutet, skönt!
2008-10-19

  Lyckohäxan Enediel
Det är så mycket styrka i dina rader här...bilden passar så bra in också!


"Här nere har trösten tappat färgen"
Gillar verkligen den raden :)
2008-10-07
  > Nästa text
< Föregående

Yvonne Vigstrand
Yvonne Vigstrand