Trägolv det blåser vindsnurror på farstubron. Mamma i sin randiga morgonrock håret i en rufsig tofs. Dis som slingrar kring de svartvita nyvakna korna. En kall höstlighet bladen vill inte hänga kvar. Det är gult nu. Kyla i närvaron av våra rykande munnar. Händer kring kaffekoppar med kantstötta mönster. Det är lördag och musiken från mitt blandband snurrar i rummet. Hon kom tillbaka från trippen i helvetet och jag gjorde likaså. Sitter mittemot och ler hemlighetsfullt vardagligt. Som att veta andra sidans verklighet. Starkare nu. Jag trippar runt i tre lager stickade tröjor rosa orange och blå. Halsen omsluts av schal och på huvudet bär jag en samemössa. Vi är konstiga i min familj inte lätt att komma ifrån. Men vi är vanliga människor som äter mörkt bröd och får hicka i takt. Trägolv och hundarna sitter på rad på den hemvävda trasmattan. Den lysande elden i spisen börjar ta sig. Vi ser på oss som nyvunna individer och gnistrar i takt med den spinkiga solen i oktober.