Hon och Han
Syster och Bror
finns kvar i en glasbubbla
långsamt bortbleknat i förgängligheternas värld
men ändå så levande

Minnet av okomplicerade dagar
Stunder av lycka
något som dom tog för givet
från första stund

Livet fanns där
drömmar om tid som saknade slut
för vad kunde gå fel

Hon och Han
vid varandras sida

Men utan en förvarning kom
dimmorna svepande in
flämtande skuggor
som slet och sönderdelade
deras band

Han fann något som kunde
lindra smärtan
en omedelbar förälskelse
som förde honom till en annan värld
Drömlika nätter och tomma tankar
förstörde hans själs kraft

Hon stod kvar med en
förtvivlan och hopplöshet
kunde inte ta sig in till honom
för att hjälpa

Han var någon annan
nånstans
innehållslös
andades han på resterna
av brända drömmar
och raserade broar
förälskad i det vita pulver
som suddade bort
alla spår

av smärta
alla hans känslor
den han var
tills allt var borta

Även om han ständigt jagade kicken
så var förälskelsen över för längesen

I hans vilsna skratt
kan hon höra honom
som en gång var
genomskåda smärtan som finns kvar

Han är så trasig

Där i glasbubblan minns hon
då dom var
Syster och Bror
inte bara
Hon och Han




förlåt
hon har släppt taget





men inte helt