Ibland glömmer jag
att hon finns
Poetens tal
I hjärtat, sa poeten
ska du leta
bland alla sköra minnen och ärr och sår
ska du söka smärtan djupt inom
och du ska smeka den med mjukheten och hettan
i ditt varma blod
Och ord ska rusa i ditt väsen
i ditt inre ska du måla utsökta bilder av sorg
du ska älska vemodet och älska vemodigt
och flyga högt ovan stjärnorna
i sprudlande dans
I dina drömmars färger ska du finna
sanningen
och du ska förundras över insikten
att du visste att detta var du
redan innan du önskat drömmen sann
Detta, sa poeten
är ditt öde
ty du är jag och jag är du
och jag har läst alla dina böcker
Och jag vet att hon har rätt, poeten
så jag sluter mina ögon
och öppnar mina drömmar
och låter all världens färger
sjunga i mitt blod