Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Gunga, gunga





jag vill berätta om två små systrar för er

hur de dansade i nattlinnen av blå flanell

hur fjädrar av dun flög när natten tog sin början

hur karuseller aldrig slutade snurra

hur gungor aldrig slutade gunga



jag vill berätta om smultron på strån

om skor med röda band

om kransar av förgätmigej

om fågel blå,

om fågel blå




gunga, gunga fågel blå
allt är inte att lita på
gunga högre, gunga högre
fågel blå




jag vill berätta om lekar i det förbjudna

om kittlingar över naken hud

om sten i knuten hand

om viskningar

om svek



jag vill berätta om oupphörliga slag

om hur tårar aldrig föll

om hur ett litet hjärta slutade slå

om hur döden krampaktigt speglades i två små systrar




se, hur de dansade i nattlinnen av blå flanell

















Fri vers av katt.inc
Läst 1060 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2008-10-18 22:13



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Mycket berörande...man anar att något ska gå på tok redan från början tycker jag,suggestivt som en riktigt bra rysare....
2008-11-02

  Lena Renman
Den här berättelse om förlorad oskuld, om hur det öppna levnadsglad faller ifrån är så fin i sin skrämmande smärta.

Gunga gunga är ocks ett sådant bra namn på den då det innehåller både det goda, sveket, smärtan, sorgkanten och en rörelse bort ifrån, för att skydda, för att glömma, precis så där, som vi människor är.

Tack

lena
2008-11-01

  Maria Zena Viklund
och vilken berättelse sen, du är så bra!
2008-10-31

  Elin Katten Lo VIP
Vad ska jag säga.

Jag fick ont i magen av din dikt.

Jävligt målande. Ugh. Och så sorgligt. Tomt.
2008-10-29

    ej medlem längre
oj så bra. verkligen. så fint berättat.
2008-10-25

  Mr Lindemann VIP
Jättefint då
2008-10-25

  Eva Langrath VIP
En smärtsam vacker text om glädje och smärta.

Eva
2008-10-25

  Bjarne Nordbö
Och som du berättar här.
2008-10-25

  Nina V A
det är som att se en film när de visar allt så där i halvslowmotion och med ett musikstycke till som liksom triggar igång än mer, karusellen och hur man åker upp och ner, runt runt, gungor och skjut upp i himlen bland fåglar, dessa fåglar blå och kransar, ramsor och hur allt kan te sig idylliskt likväl lurar ett gap och ett tvärsnitt god/ond uppsnittas, hur snabbt allt förändras, går i kras och hur kusligt effektfullt du lyckats beskriva detta. Lite som på skräckfilm när någon sjunger en vaggvisa och vaggar barnet men i tonarten likväl som i rörelsen förmedlas en känsla av att något ont. Denna text häftar verkligen vid och lever sitt liv. Oskuldsfullheten iklädd flanell och steget ut i verkligheten. Oerhörd effekt, läsvärd sannerligen! Gillar hur du bryter av i dina radbryt vid stycket
"gunga, gunga fågel blå
allt är inte att lita på
gunga högre, gunga högre
fågel blå"
Mycket bra!
2008-10-25

  Elaine.S VIP
Lek , glädje och friheten att vara barn och vistas i den barndom
som borde vara alla unnat..Ett uppvaknande, ett grymt sådant som gör allt kallt ,så förtvivlat kallt och ont...

alla fina detaljer som gör att man ser dessa flickor under fallande dunfjädrar där faran lurar som ett överhängande hot...och så händer det ..och inget blir någonsin sig likt..

Du skriver ord som stannar kvar..
2008-10-25

  Fånga dagen
Det här var starkt verkligen och smärtsamt ont

mvh ak
2008-10-25

  Lena Krantz VIP
Mmmm hemskt detta, men också hemskt bra!

Just upprepningar i en dikt tror jag gör att den sätter sig, måste öva lite mer på det inser jag (och annat)
2008-10-25

  Ulf Lagerholm
jag hittar inget bättre än att säga att detta är ju för sorgligt, jag tänker nästan dagligen på det här med förlorad oskuld, alltså den på det känslomässiga planet, för det är ju verkligen så att det lilla barnet är oskuldfullt och hur det efterhand utmed livsaxeln förlorar stycke efter stycke av denna änglasfär, hur den lilla sas tuktas in i nån slags vuxenkostym, det känns för jävligt

min allra första dikt handlade om just detta, min dotter som var kring ett år avlade sitt första besök i huslängans sandlåda, där fanns också några större barn, det slutade i alla fall med att Lina fick en näve sand kastad rakt in i ansiktet, bara av den anledningen att hon sträckte sig efter en röd boll som låg någon meter ifrån, någon tyckte alltså att hon skulle låta bli det, å den min, den fasa som i sekunden efteråt sprängde ut från detta lilla ansiktet kommer jag aldrig att glömma, jag önskar inte förstora eller romantisera, det här var ju egentligen en bagatell, liknande och betydligt värre händelser sker ju varje sekund, det är något man måste lära sig att leva med, det är ju ett fundament i själva tillvaron, med det är nog det som jag tycker är så urbota hemskt, att livet sas MÅSTE vara så, å att sedan vuxna människor, tom ens föräldrar, ger sig på att fysiskt och därmed också psykiskt slå sina barn ska vi bara inte tala om, även om det ju även i sådana fall finns förnumstiga förklaringar att ta till, djupt djupt sorgligt är det hur som

jag tycker att ditt sätt att stoppa in dom här vissnuttarna av vaggsångskaraktär ger en kuslig, nästan oövervinlig känsla som etsar sig fast, skär ett djupt blödande sår i läsupplevelsen, jag vet att jag läste denna för en vecka sedan, det är först nu jag kunnat skriva om min upplevelse


tack, å varm kram till dej från mej
2008-10-25

  aol
jag minns gungan hur jag skrek av skräcblandad inlevelse
mes sen blirdin dkt sogsen en klump vandrar in i mitt bröst där den bara dröjer sig kvar
2008-10-24

  Bodil Sandberg VIP
Ännu en dikt av dig som griper tag..först när jag läste..tänkte jag på mig och min storasyster..hur vi sprang omkring i våra flanellpyjamaser som små..hur vi gungade och gungade i den sköna gungan i stora björken hemma på gården..hur vi trädde de allra rödaste goa smultron på strån..men där slutar likheterna..din fortsättning är mörk och försåtlig..något hemskt händer..något oförlåtligt..så känns det..
en suveränt skriven dikt..hittar inga ord för det jag vill säga..tycker du är en fantastisk poetissa!!sparas såklart
2008-10-24

  Per Teofilusson
jag tänker på mitt barn. På det här hårda livet. De här erfarenheterna vi bär på. Om hur själen kapslar in våra sår, och om hur det inte riktigt går att göra så ändå. Om hur det onda kommer tillbaka; om hur det ibland bara en gång gjorda inte lämnar oss. Jag kan inte skydda mitt barn. Jo, från mig, om jag vet mina sår. Men jag kan inte vara med honom jämt.
2008-10-20

    Melona
så katt.inc har du skrivit så att blodet stelnar i mig och din ord rinner som kalla kårar längs min rygg.

Barnen, de små - lent naiva i sina förtjusande nattlinnen av blåaste flanell, där leken och livet är som en saga... med onda monster i allt det vackra, skimrande.

Det är effektivt och med stor säkerhet du skriver, där orden på intet sätt är tillfälliga utan styrda, styrkta och med effekten som av tusen kulor träffar de... rakt i hjärtat, och jag berörs gråter och ser fågel blå som den frihetssymbol den är mot en himmel, en horisont till ett annat liv.

Jag vet inte, det är ju så svårt att skilja på dikt och verklighet... men diktjaget äger en stor förmåga att berätta ur sina barnaögon på precis det sätt som barn gör, med lek, stillbilder och så där enkelt konkret...
Och det är där, med smultronstråna och skorna som jag går in i ett töcken av känslor, som gör att jag på inget vis kan kommentera dig...egentligen...
för dessa attribut är just så starka för även min barndom.

du skriver, jag dör ett slag

tack K!
2008-10-20

    ej medlem längre
Åh - tack för gripande
medryckande läsning,
som en saga, barndom,
med minnen, drömmar, lekar,
och uppväxt med svek, slag, tårar
& död. Från sockersött med
smultrondoft till stor dramatik
och svart natt.
2008-10-19

  Mikael Lövkvist
Djupt gripande läsning. Kontrasten mellan den tillåtna och förbjudna leken; mellan friden och våldet (eller friden med det närvarande våldet?), och mellan det delade och det heliga, känns djupt. Det känns som en oerhört viktig dikt, det här.
2008-10-19

  Kristina Wallbing
Redan första strofen förebådar mörkret som kommer. Hur de ljuvliga bilderna går hand i hand med de förvridna, djupt smärtsamma. Helt suveränt sammanflätade ord!
2008-10-19
  > Nästa text
< Föregående

katt.inc
katt.inc

Mina favoriter
förtätning
gropen