Frustrationen väcker alla minen'
alla sjuka' dretans' hemska' minnen.

ditt leende
ditt hår
dina ord
dina ögon
hela du.

Och det sliter allt i hjärta'
skrapar småsår som blir stora
lungorna andas inte längre
och jag saknar även syret.

och min verklighet
är i drömmen
då du ler mot mig
varenda falska sekund.

Frustrationen
väcker
längtan.
saknaden.
och alla dretans minnen.

Och jag hatar dem!
allvarligt,
när de bara finns där
för att
förgöra mig!
förstöra mig!

Och jag vill inget hellre
än att riva drömmarna itu.

Men sedan då vi
kommer till det ögonblicket,
när vi väl är där.
Då vi
famlar efter bekräftelse
i varandras själar,
som enar oss till en och samma.
Då kärleken är värld
att känna.

Då finns det inget mer verkligt.