Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nieras II

Vi undrade så
vad som skramlade
i lådan
när vi gick uppför stigen, våran favvorit stig, föresten
Så klart
Vad annars

Vi tog dig
till tältplatsen
Till sjön

Inte kunde det väl vara du?
Som skramlade.

Vi kunde inte låta bli att kika.
Det var en skruv
Från din kista
Och i lådan
Ett litet ben och din aska

Min kära dotter. Det var ett så litet ben
som krematorieugnen inte orkade bränna

Vi sa inget, det gör vi inte, vi tystnadens män och
kvinnor.

Vi strödde ut din aska på den plats där vi känt sån glädje. Där livet varit oss närmast.

Som vanligt när man går i dödens närhet.
Men också som skönast och latast. I fjällriset, på en klipphäll där solen stekte bort myggen.
Vi har gjort så mycket här.
Det är därför du ska bo här.
Tillsammans med de få turister som hittar upp längs soldalsleden.

Du ska kasta dig ned i jokken med glasklart iskallt vatten. Och följa den så vi kan visa dig havet.
Du ska blåsa upp på glaciären
Du ska stanna i fjällbjörkens bark och bo i dess blad.

Du ska känna igen våra steg när vi kommer åter
och du ska höra vår andhämtning och känna vår tvekan när vi kastar
oss utför de branter där du nu vilar

Du ska höra våra glädjerop när vi känner snön runt våra skidor

Vi valde en plats åt dig där ingen människa kan vara ledsen
där skönheten är lika stor och odödlig som vår kärlek till dig
Som vårt minne av dig
Som vår saknad av dig
Som vår längtan efter dig





Fri vers av SportPoeten.
Läst 423 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-11-10 22:29



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Ja du.. Hur kommenterar man denna konstruktivt? Bör den ens göras det?...
Nej, detta är något av det mest starka jag läst genom mina år här och den tar sig rakt in och borrar sig djupt in i hjärtat..
Absolut det värsta som kan ske, det jag fasar för var dag jag tar min dotter i handen..

Shit så starkt! Orden finns ej att sätta.
Min värme till dig
/ Cissie
2009-04-19

  Kristina Wallbing
Oj. Så oerhört starkt skrivet. Och vackert! Kärleken till dottern berör mig jättestarkt. Och i den naturen som är så gudomligt skön. Jag är i Porjus ibland och vet ungefär var Nieras ligger.

Tack för att du delade med dig av detta svåra och vackra.
2009-01-15

  Inkarasilas
Åh.

Föll ner i gnistrande snö, det iskalla vattnet och höjden som gör att luften är så tunn att den inte går att andas mer än med ett tag i minuten, hur händer blir kalla och så nedsläppet av aska. Fyj fan så vacker omgivning som plats att vila sorg på, tungt tungt och ändå oändligt skört skrivet. Vi tystnadens män och kvinnor. Som endast kan agera har inga ord mer än de vi kan skriva, Jumala mitt hjärta slår hårt i raderna.
2008-12-26

  wayward - taiga
rörande skört.

känns som om jag förstår vår litenhet under den välvande kupa som omger oss.

blir starkt berörd av din text, tillsammans med den första stjälper du min världsbild i fas med jordaxels lutning och jag känner mig en gnutta enhetligare, en liten stund, mer försonad med ofattbarheten...

mycket vacker handling mycket vackert beskriven.
2008-11-10
  > Nästa text
< Föregående

SportPoeten.
SportPoeten.