hej hej hej
du kysser ringklockor
och karvar dig in

gräv dig under över igenom
taggtråd och stängsel
jag konstruerat med naken hud

slå hål på min illusion
förlös mig långsamt
och hacka sönder
den misstro jag anlagt
och förbannat


hej hej hej
du kysser ringklockor
och karvar dig in


punktera honom
jag till hälften skapat
och göm mig under
dina mörka lockar istället

klättra över mig
och kryp under huden
spräng igenom betongen
och pulvrisera min misstro


hej hej hej
du kysser ringklockor
och karvar dig in


dränk honom
som bosatt sig i drömmar
och bedöva mig
med dimmoln och dina läppar

få mig att våga tro
på mig på dig och oss
ty hopplöshet
är mitt förnamn numera

res mig upp i brygga
och promenera över
sudda ut mina glorifieringar
och forcera fram ett Vi


hej hej då
han kysser ringklockor
och karvar sig ut