Har jag tappat modet än?
all fantasi som förut fans
jag fäller en tår kaffe på handen
nu är den ingenstans
och det bränns lika hårt i mitt bröst

slutade lyssna för längesen
inga analyser som snurrar mer
jag hjälper inte mig själv
jag vandrar en tomstänkt stig
för att tvingas bli slutgiltigt hel

Är det här punkten nu?
när jag har ledsnat & har givit upp?
slutat drömma om fantastiska ting
det svartnar framför våra ögon ibland
och den glöden skänker ingen tröst

glömmer dagar, glömmer tid
om vågorna piskar i hamn
önskar inre frid
något att luta sig mot
ett gripande tag ut i den fuktiga luften

var är det jag försökt komma?
vilka mål har jag slagit upp?
vad väntar mig än?
i natten , i dagen, i en ingenmanstid
vart är det egentligen jag försökt att nå?

Inga svepskäl i värden
eller tårar av kaffe
ingen brännande känsla kan ont
ett gripande hand fylls av den fuktiga luften
fantasin är klar att tas upp

alla tafatta drömmar & svepskäl i världen
friden som driver mig än
om jag fick fatt i den fuktiga luften
och hitta mina dagar i tid
är då ett sviktande mod ett problem?