Redan medlem?
Logga in
Immiga fönster och frostReser hem ifrån min klädnad som är du kvar som alltid står du med svajande hår i blåsten och all din doft sitter kvar i min hud under alla vinterkläder
jag somnar på tåget hem från kärleksresan och vaknar til innan hemstationen och sträcker ut mina armar
jag tror du är där då jag vaknar...
men det är bara en tom kupe och JAG
IMMIGA FÖNSTER FROST UTANFÖR OCH KYLA I MIN KROPP
nu börjar saknadens tidevarv ännu en gång V Ä N T A N
|
Nästa text
Föregående :boppi: |