han vaknar så igen

där bredvid
eller mest under

intrasslad
utlemmad

men han börjar skruva ur
först när persienner
vrids visar dag


~


en helg
aldrig mer än så

att stycka av
skjuta upp väsentligheter

och hennes frågor
spränger inga gränser

de ber inte ens om utrymme

han behöver töjas för att fästa

någonstans där
mitt i kvinnan


~


kanske var det något om barnaår
han föddes framför kikarsikten

då och då avvaggad

ihopsvetsade käkar
frammanande

spring, pojke spring


~


hon är vacker
men han vill smeka tagg

och han ämnar friktion
gnisslar tand, slipar


~


de skulle njuta
varandras perfekta

men det är ingen slump
att hon återigen hamnar
på alla fyra

en tyst överenskommelse

kliv in, kliv ur
rollerna är tillsatta

och premiären
för länge sedan avklarad


~


de samsas vid kaffebryggaren
en minut för länge

ja, försök att smita konsekvens

hon menar att
han prostituerar sig

ett flyktbeteende

han skulle le och kalla det
att sväva i nån slags harmoni

men snöra handen vid bibeln


~


han reser sig från soffan
välter en låtsasstund

vänder sig om vid tröskeln

om han stannar längre
tillräckligt länge där

inne i blicken
allt det besvärliga

så skulle han förebrå
ställa till en scen och lämna

för allt hon gör rätt


~


han skulle polera henne
om han inte vore så blank själv

två vinglas, en flaska

den allmänt accepterade
lögnen mellan man och kvinna

någonstans mellan svart och vitt
kanske är den röd ändå

och frågorna fastnar
blir beläggning längs insida glas

en droppe flyr ut
rinner och fäster

hallelujah, igen


~


han kan se på henne
och längta efter något

han vet aldrig vad

men hennes bröst
styvnar så skönt i hans händer


~


det är bara det att

var gång han närmar sig
blir hon för svag, njutningsfull

och han avskyr när hon släpper loss

det är något i rösten
eller doften

ja, han intalar sig det så hårt

men hon vet att han
vägrar lägga förband


~


puffad av samvete
avbryter han scenen

tillåter springsteen rulla

hon vet inte om bilderna

att hon är bruce
bra, rätt, tråkig

i'm on fire blir rök, slickar tak
den enda han kan stå för


~


och han glider upp bakom henne
fattar hennes höfter
närmar sig i vaggandet

hon lutar huvudet bakåt och ler

och han måste
mäta ut distansen igen


~


en helg
aldrig mer än så