Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
kåseri


Nu öppnar jag storplånboken, boken,oken,oken...




Dessa dagar runt lön är väl fantastiska!

Man kan nu äntligen kosta på sig det där lilla extra som man gått och väntat på hela månaden. Som att lyxa till det med en skiva ost till smörgåsarna, kanske kan man rent av kosta på sig en flaska balsam av annat märke än "Rince off" eller "Anti fuzz. Eller varför inte passa på att köpa toalettpapper istället för att hålla på och knyckla ned i handväskan så fort man råkar gå förbi en offentlig toalett, nä, NU är det LÖN!


Jajjemensan, idag ska man slå på stort... Man ska bara betala några små, illaluktande räkningarna som har legat och fräst argsint hela månaden. SEN ska här shoppas!


En kaffe, en tidning, en leksak till ungens klasskalender, la,la,laaa, money money money. Så här joddlar jag muntert omkring varje månad runt den 27:e. Joddlande och muntert gnolande på flerstämmiga ABBA låtar samtidigt som jag planlöst inhandlar saker som för stunder anses livsnödvändiga.


För att sedan plötsligt finna mig själv sitta gråtande och hulkande över att jag blivit rånad! Plundrad, bestulen och rövad på alla mina surt förvärvde tillgångar!!! Varje gång så förklarar också min älskade livskamrat att det kallas räkningar och att de faktiskt måste betalas… Jag hävdar då tårögt att jag minsann inte har fått köpa någonting, inte ett endaste dugg och livet är så orättvist på alla sätt och vis. Det är inte förens efter att jag anklagat min sambo själv för att vara den som norpar åt sig alla pengarna och att jag erbjuder mig att sälja mina trosor på nätet som han förklarar att allt kommer att lösa sig och att han har en bra finansplan för månaden och jag lugnar ned mig och tillåter mig själv att våga njuta av den lilla ostbiten.


Typiskt bara att det så sällan inträffar att man får en oväntat stor summa pengar på sitt konto så här lagom till jul och allt. Man tycker väl ändå att med så många siffror i ett kontonummer så borde det väl någon gång vara någon gammal, närsynt miljonär som sätter in penningarna på fel konto!


Men jaja, vilken tur att jag har mina värderingar att vila mig på, och denna månad kan jag ju faktiskt vara riktigt inne med att hålla en bestämd anti-attityd emot all överkonsumtion som sker över julen! På så sätt så ser det ju ut som om jag har både karaktär, eftertänksamhet och miljötänk och alla kära släktingar kan se fram emot att få fina, billiga, hemmagjorda julklappar i år med ett starkt ekologiskt argument lindat runt sig…




Prosa (Novell) av Lovisa
Läst 405 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-11-27 01:20



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lovisa
Lovisa