Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Att vakna litegrann n å g o n s t a n s

Jag såg mig själv som ett hopplöst fall. En sista tröstlös kopia av en redan dålig människa. Besattheten av att bli förstådd och missförstådd på samma gång brann igenom kroppen som en sådan där hastig blick i solens öga och jag önskade livet ur mig för en enda tvärvändning mot något äkta och hållbart i denna skenheliga tillvaro - jag tänkte att "fan, här går jag och försöker analysera känslan av att inte veta om man känner och jag vet inte ens om jag i min självförnekan kan dansa mig igenom ett rakt svar på den frågan."

Här har jag gått och väntat på att någon ska komma fram ur den tätnande dimman av ständig självrannsakan, peta mig handfast på axeln och ge mig all nödvändig information och härledande bruksanvisningar till min klaustrofobiskt dumma hjärna och klumpiga, osäkra hjärtrytm. Ja, jag önskade att jag var en proffskalibrerad T.V. och att någon höll i fjärrkontrollen. Prisad vare enkelheten, matematiken och det kausala! Gud, Liv, Död, Rättvisa, Brott och Straff är alldeles för stora begrepp! Det skulle bara få finnas 22 sidor i min manual. Allt annat vore överflödigt och onödigt ansträngande - smärtsamt rentav.

Men så stod hon bara där en ovanligt vanlig, prekärt tråkig, söndermulen eftermiddag och skrek ut sin kärlek när jag märkligt nog vaknade litegrann någonstans. "Fan. Här känner jag något" tänkte jag. "Jag behövde någon som behövde mig och så säger hon det stavelse för stavelse, ord för ord precis när jag tänkte exakt samma livsuppehållande fras: J a g - b e h ö v e r - D i g."

Ja, det är nog så att vi håller varandra vid liv Älskling. Vi behöver aldrig vara rädda längre för det finns inget alternativ för oss. Inga utomståendes direktiv får stå i vägen. Vi skriver vår egna underbara saga tillsammans och jag vet att den kommer att växa sig skönare för varje ny dag som gryr med dig vid min sida. Bara det som är vår framtid och det som är [vi] betyder något för mig nu...


















Fri vers av fadedfromblack
Läst 418 gånger
Publicerad 2008-11-30 06:03



Bookmark and Share


  Lulijia
Vad fint älskling, blev lite tårögd när jag läste det :)
Älskar dig <3
2008-12-02
  > Nästa text
< Föregående

fadedfromblack
fadedfromblack