Avtrubbad
efter alla tårar som
jag inte vill kännas vid

orkar inte
blir inte av med dem

De vaktar varje steg
iaktar mig ifrån skuggorna

så fort jag sänker blicken
när jag inte orkar fortsätta

när de ser mig förlora allting
ännu en gång

då finns de alltid där.

De lägger en kall hand
på mina skakande axlar

Som goda vänner
flyttar de in
ifall det skulle bli ett
långvarigt besök.

de planerar att stanna under
alla långa nätter
och regniga torsdagar.

De genomborrar mig
för att göra det lite mysigare
"Känn er som hemma!"
Jag kan ju inte säga nej
Deras tandborstar står ju redan
i mitt badrum.