lever ett hastigt liv
slickar blod från mina fingrar
slukar den skarpa doften av järn
sätter nålar i skinnet men ryser av välbehag
när du smeker mina bleknade ärr


skyndar för att kroppen vill
och för att jag vet att om jag är naturkraften
så vandrar jag
med lätthet förbi

skyndar för att kroppen törstar
men vad är nektar och vad är vin



det sipprar ur mig som vårfloden
och jag vill se dig i ögonen
när du ser mig