Blodet lekte med lätthet in min kropp med sina ord

Där pulserade han som en vinterstorm i april

Med tunga steg klev han in och ut i min hjärna

som en projektil for han runt i mitt centrala nervsystem

Jag ett ryggradsdjur kände hans ord ekande

i representationsnivå mellan alla vindlingar

där kognitionsvetenskapisk oreda råder

ställde blodet sina ord på sin spets

Pedagogiken alla talar om

som säljs som smör i solsken

är inget som blodet ville höra talas om

Då han brann likt ett bål på alla hjärtans dag

det är inte det som blodet eftertraktade

han ville sluka mig helt

Jag behaviorismens mästare vill inte

att blodet skall förblöda i tron

på att jag skall uppsluka hans

prediktion av kontroll och beteende

Så blodet tog min sista droppe

for iväg på nya banor i min kropp

Medan jag intet ont anande

och stilla förundrad över

vad mitt själsliv tagit vägen

 Kram Ammie