Solar Månar och Stjärnor
går ej att rymma ifrån

I flykten ligger intet värdigt
mer än tömda skattkistor

säg då, varför ska jag tro på Gud

Världen imploderar igen
återskapar sina ordnade kaos

säg då, varför ska jag tro på Gud

Jag Du och Mannen där uppe
myter skapade av oss
Skärskåda slutet
vi drunknar i vår synd


------------------------------------------------------


Jag ser henne ibland
Med ögon slutna
En molnslöjors seraf
Hennes hinna lidlig skör

Skir som en vingpenna
I en syndfri lustgård
Jag åtrår hennes sagor
Hennes dikter Hennes anor

Jag bryr mig inget om sorg
Blott om kontroll
En atlets kropp
En mästares paroll

Jag är en skalbagge. En dåre och en idiot.
Vilken roll finns åt mig
I denna vildvuxna tragedi
Vardagsletargi


------------------------------------------------------


Han vinkar i porten
På strimmor av det förflutna
Han vill att de ska hörsamma
Ja, skälva inför
Hans ihåliga hand.


------------------------------------------------------


Den Vise mannen
- när allt kommer omkring tämligen enfaldig -

förtäljde den om svältkonstnären som åt ihjäl sig
förbannade åskådarna
som kommit för att se på

när han slutade viska,
var det alltid någon som hörde ändå.


------------------------------------------------------


Tänker på dig
Små små tankar
Om ditt hår

De smetas ut över mina väggar.
Bildar sår.


------------------------------------------------------


Alla kan sjunga i himlen, sägs det.
Ack, om det ändå fanns några sånger att sjunga.