Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
du viskar


exceptionella synder


en nostalgisk sanning brinner upp framför mig
jag hävdar att vattnet rann ut i våra lungor
medan du påstår att mina missbedömda nödrop
stannade i vinden

vi hann inte andas mellan tidsskillnaden
dåtiden blir aldrig modern säger du
och ändå blöder vi bara för att minnas ärren

dansar runt likt objekt som suktar efter motstånd
jag lockar till dig närhet när jag egentligen bara vill
ro söderut till någon som förstår

vi nådde våran obalanserade kris
sekunden vi öppnade vinflaskan
du drog det längsta stået och
övergav världen innan någon annan
amatör hann före

jag spelar bob dylar på lägsta nivå och
organiserar ett nytt liv i skolböckerna
allt för att slippa tänka efter om
vintern är en illusion

för livet är väl mångsidigt?
mina färgblinda ögon har svårt
att hantera sanningen för
världen är bara en prydnad på fönsterkarmen
människorna leksaker och havet en dödsfälla
redo att svepa den som är villig
att göra en förändring

jag klipper av den röda tråden
slänger bort min förvrängda världsbild
suddar ut konturer enbart för att
slippa möta det självklara

målet kan aldrig uppnås
föränn jag släpper taget







Fri vers av camillala
Läst 451 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2008-12-07 18:38



Bookmark and Share


  blaite
Vi hann inte andas mellan tidsskillnaden..shit så bra..lättläst text i 357 blås..Du skriver grymt bra..Rickard blaite
2009-05-08

  Bevingad
Fin text. språket flyter på bra, men det bästa är känslorna den förmedlar.
2009-01-10

  inutimonster
föll för "du viskar", resten var helt okej det med ;)
2008-12-26
  > Nästa text
< Föregående

camillala
camillala