På din kind är tusen tårar
frusna fast.
i din hand är blodet stilla,
i dina ögonkast.
Jag ser en stjärna.
den lyser klar.
den lyser upp allting
du lyckats hålla kvar.

I din mun är orden dräpta,
orden faller.
I din syn är allting is,
är allting hårt.
Jag ser en stjärna.
den lyser klar.
den lyser likt det ljus,
du en gång var.

På pudermark av snö
ser jag två vingar.
Ska flyga bort från asfalt
och betong.
På pudermark av snö
jag faller handlöst.
Jag lever för dig
lever för din sång.
Du sjunger ut i mörka
vinternatten.
Du sjunger som du aldrig
gjort förut.
Du virvlar runt med vinden
likt en flinga.
Du lovar mig att föralltid,
har inget slut.

Men på din kind,
är tusen tårar frusna.
På din kind sitter alla
sorger kvar.
Jag håller dina ord
djupt i mitt hjärta,
jag håller dig för
den du en gång
var.