Nattens vägar - trötta ben.
Där jag går är mörkt och kallt.
Står jag vid en lågas sken
blir det säkert kol av allt.
Många sorger har jag haft -
hur de tär på alla sätt.
Prövar jag min ringa kraft
blir jag slagen ned på ett.

Vill och ensam är min färd
mot en dröm som aldrig nås.
Hur den göms mig, lyckans värld,
ligger bakom bom och lås.
Aldrig når jag det jag vill,
dömd att falla är min strid.
Vad jag än skall längta till
når jag aldrig ro och frid.