Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lite flum,
hum,
brum,
flum.
Men ni kan gärna läsa ändå..

Alla har vi väl velat vara superhjältar någon gång?




super hero-zero!

Don't call me super hero,
I'm not good enough to be one.
I am the super zero,
with super powers none.

But as every little child I know,
I had a super hero dream in my head.
I was looking att the people below,
while flying above them in my bed.

-There he is! someone screamed.
pointing at me and smiling wide.
-Yes, here I am! I dreamed,
and I was filled with pride.

I felt proud of who I was,
the first time in my life.
I just felt so sad because,
at home I had left my wife.

She could not see me here,
when I was someone at last.
Still, her words I could hear:
-You'll be back at home very fast.

Then I woke up from my dream,
being the super zero again.
But she was lying beside me,
so I couldn't really complain.




Fri vers av pinkbubblegum
Läst 402 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-12-11 15:06



Bookmark and Share


  Tomas Alexander
oj, den här var jätte bra! Det får bli bokmärke, och jag är inte den som bokmärker mycket! det här blir mitt tredje totalt tror jag. Jätte skön! =)
2008-12-11
  > Nästa text
< Föregående

pinkbubblegum
pinkbubblegum