I obarmhärtigt ljus där sprickor korsar
all världens lögner om guds välbehag
syns obarmhärtigt skam som evigt forsar
likt vatten över berg i naken dag
Förbarma dig du evighetens död
ty mänskligheten lider tidens nöd

Där skuldtyngt hjärta längtar sin försoning
står krigsherrar med naket slipat stål
Och hatet driver avund att ta boning
i varje självförgätet levnads mål
Förbarma dig du evighetens frid
ty mänskligheten lider ondskans tid

I ondskans tid kan ingenting förgätas
av själviskhetens fängslade försvar
All kärlek måste obönhörligt flätas
med ord av allt det hat som lämnats kvar
Förbarma dig du evighetens ljus
ty mänskligheten lider i ditt hus