Eld aldrig falnad
naglar nålen fast vid skinnet
Glöd aldrig svalnad
lämnar längtan fast i minnet
barnen skriker åter
heroin förlåter
saltet bränner fast i linnet

Eld aldrig falnad
smälter smärtans röda sammet
Glöd aldrig svalnad
fräter fingrar fast i dammet
gatan ropar glåpord
svart är stadens gravjord
skeden fylld till sista grammet

Eld aldrig falnad
drömmer drogad alltings ände
Glöd aldrig svalnad
skriver skräck där vinden vände
kroppar rör vid kroppar
lustans heta droppar
gömmer svedan eldar brände