Herregud vad det är vackert
skrev Jonas Love Almqvist
med lustan hissad trosvisst

Herregud vad det är vackert
sa horan när hon kräktes
och kroppen redlöst fläktes

Och jungfrun i det gröna
såg upp mot allt det sköna
när himlens största ängel
skönt blottade sin stängel

Herregud vad det är vackert
fick flickan ned på marken
att våldtas där i parken

Herregud vad det är vackert
föll torsken in i döden
den fasansfulla glöden

Och herrens tjänarinna
fick himlens ljus att brinna
i fal förlustans värma
där änglaskaror svärma

Herregud vad det är vackert
när flickor lyder gudar
och kläs till himlens brudar

Herregud vad det är vackert
i juldagsmorgonsljuset
när lustan fyller huset

Och flickan som blev kvinna
bevarat dock den hinna
som sedan måste brista
i herrens dag den sista