Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Illusion no. 1 - En blygsam baklängesbalettstragedi

Puls
         som en trumvirvel
    jag är en vacklande tarantella
    i upptakten till min dödsdans
          jag har för mycket av det i blodet
                      stöter ifrån mig golvet
      apati från tåspetsarna
                           och nedåt
   roterar
               runt min egen axel
        rummet snurrar
                             med mig
        måste hålla takten
                för att inte förvillas bland alla plan
   söker efter hörnet
                         på cirkeln
      tar de första försynta stegen
                                             reser mig upp
                                   slår ut
                       ska föreställa någon slags näckros
                ridåerna går upp
          står i foajén
     går hemifrån med dig
  vaknar med dig
           jag är kanske ingen expressionist
                      här i livet
               men jag har det i blodet




Fri vers av Pontus Landström
Läst 606 gånger och applåderad av 22 personer
Publicerad 2008-12-26 01:23



Bookmark and Share


  Tobisgrissla
Oj! Säger mer än vad ord egentligen kan göra.......
2008-12-28

    Melona
imponerad!
2008-12-26

  Starfish-Aura
slutet rokkade.

//Mjao
2008-12-26

  Njord VIP
En bra dikt men några schabloner som känns lite "tomma"
Roterar kring min egen axel och söker hörnet på ....
Men å andra sidan så är jag en person som gillar direkt reel diktning medan du skriver metaforer som jag kanske inte förstår eller förstår på ett annat sätt
2008-12-26

  Bjarne Nordbö VIP
Nu är jag sedan första stund väldigt förtjust i dig. Tycker mig redan skönja en utveckling. Detta är det bästa jag läst av dig, och som sagt- avslutet formidabelt.
2008-12-26

  Saramaria79
Snyggt snyggt, slutknorren är fantastisk!
2008-12-26
  > Nästa text
< Föregående

Pontus Landström
Pontus Landström