Illusion no. 1 - En blygsam baklängesbalettstragedi
Puls
som en trumvirvel
jag är en vacklande tarantella
i upptakten till min dödsdans
jag har för mycket av det i blodet
stöter ifrån mig golvet
apati från tåspetsarna
och nedåt
roterar
runt min egen axel
rummet snurrar
med mig
måste hålla takten
för att inte förvillas bland alla plan
söker efter hörnet
på cirkeln
tar de första försynta stegen
reser mig upp
slår ut
ska föreställa någon slags näckros
ridåerna går upp
står i foajén
går hemifrån med dig
vaknar med dig
jag är kanske ingen expressionist
här i livet
men jag har det i blodet