Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Nära det träd som blåser

Den gången du stod
nära
nära ett träd som blåste
Då var rädslan stor
att du själv inte skulle stå stilla kvar
Trädets grenar tog ett tag om din midja
och ville slita dig loss

Men du stod fast
besluten
att
stå
kvar.




Fri vers av Simone Lundh
Läst 315 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-01-05 18:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Simone Lundh
Simone Lundh