Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Korsstygn som brast

Det gick så fort
Du försvann bort på spindelväven
För att ingen skulle märka dig
Men du föll
Din dummer
Trodde du att det skulle hålla?


Korsstygnen mellan oss revs upp
Dom vackra släta
Blev slitna och avskavda
Sömmen gick upp
Du föll i hålet


Jag står kvar på bryggan
Luftbryggan som vi pratade så mycket om
Den som bara vi visste om
Den som bara vi kunde vägen till...




Fri vers av kalle.b
Läst 271 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-01-08 20:33



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

kalle.b