Under den tid som förflutit från den första israeliska militära operationen i slutet av december har 788 palestinier dödats och tusentals skadats. På grund av detta läggs här fram ett anspråkslöst förslag som skulle kunna utgöra grunden för ett första steg mot förhandlingsbordet.
Det går inte att frigöra sig från tanken att världen väntar på en detaljerad politisk lösning. Skälet till detta är att Hamas har begränsade militära möjligheter medan Israel har en förödande övermakt. I praktiken innebär det att Israel kan gå in i Gaza, ett område stort som fjärdedelen av Öland, och kontrollera situationen med en omfattande militär närvaro.
Krig är våldshandlingar som ytterst syftar till att försvaga motståndaren genom att skada honom eller förstöra hans möjligheter att föra krig. I detta krig har under perioden förluster i människoliv bland palestinierna varit 56,3 personer per dag. För Israels vidkommande har det rört sig om 0,9 person per dag.
Det finns idag inga politiska möjligheter att utjämna styrkeförhållandena. Om Hamas kunde utrustas med den typ av amerikanska vapen - stridsvagnar, jaktplan - som Israel har skulle detta givetvis innebära att beskjutningen av israeliska samhällen med hemgjorda raketer omedelbart upphör. Det är en utveckling som för övrigt har stöd i såväl det israeliska samhället som i den allmänliberala borgerligheten. Kriget skulle då övergå till ett konventionellt luftkrig i kombination med pansarslag. De civila offrens antal kunde då nedbringas. Det kan dock inte uteslutas att konfliktens starkare part inte skulle acceptera denna lösning.
En möjlighet skulle kunna vara att utgå från skillnaden i förlusttal. Varför inte fundera över möjligheten att 56 palestinier, slumpvis uttagna vad gäller såväl kön som ålder, dagligen transporteras till en av Israel accepterad plats? Därefter kunde israeliska armén undanskaffa dessa personer på det sätt man finner humant och kostnadseffektivt. Processen kunde övervakas av internationella observatörer. Möjligen kunde rekrytering av volontärer ske bland evangelikalt kristna församlingar med en starkt positiv inställning till det israeliska samhället.
När det gäller den andra parten finns det antagligen ideologiska hinder för att soldater från Hamas får möjlighet att, observera i begränsad omfattning, undanskaffa israeliska medborgare. Här skulle en möjlig lösning kunna vara att antalet palestinier som undanskaffas varannan eller var tredje dag minskas med låt säga en individ.
Förslaget tål förvisso att diskuteras. Kanske det i någon mån kan anses inhumant, men den bärande tankegången skiljer sig ändå inte nämnvärt från den moraliska jordmån ut ur vilken såväl den svenska borgerligheten som det internationella samfundets majoritet hämtar ideologisk näring för en analys av denna konflikt.