Där fingrar smekte, där tunga lekte,

spelar ensamheten nu huvudroll.

Där orden värmde, där kärlek växte,

finns bara inget och noll.

Du gick din väg, utan förklaring,

jag sitter mol allena och bara saknar.

Jag älskade dig på mitt sätt,

är det därför bara jag som om natten vaknar?

I min spegelbild ser jag tomhet och sorg,

tittar på våra foton med minnen jag förstorat.

Jag ber till högre makter om din återkomst,

men jag känner innertst inne att jag förlorat.